Ett omfattande kunskapspaket om diamanter och råd till dig som köper diamantsmycken
Vill du veta mer om diamanter och vad du bör tänka på när du köper ett diamantsmycke? I den här artikeln går vi igenom omfattande information om diamanter, så att du får en tydlig bild av vilka faktorer som påverkar diamantens glans och skönhet, och lär dig mer om diamanters egenskaper.
Upptäck Laatukorus egen Silván-diamantsmyckeskollektion här
Allmän information om diamanter
Diamanten består av kol, som har kristalliserats till diamant djupt i jordens mantel. Dessa råa diamanter har förts upp från sina ursprungsplatser till jordskorpan i samband med vulkaners gasutbrott. Diamanter har bildats mycket djupare än andra ädelstenar, under förhållanden (tryck, temperatur, tillgång på kol och syrefri miljö) där diamantens unika egenskaper har kunnat utvecklas. Alla har säkert hört talas om diamantens enastående hårdhet, som beror på de starka bindningarna mellan kolatomerna. Diamantens slipade yta är mycket blank och kallas diamantglans, vilket syns som en glittrande reflex på stenens yta. Diamanten har utmärkta ljusbrytningsegenskaper, och genom slipningen framhävs diamantens glans, eld och glitter.
Slipformer
Diamanter slipade till rund briljant är de allra vanligaste och mest populära, men även andra slipningar finns och har blivit allt populärare även i Finland. Briljantslipningen finns till exempel i oval, droppformad eller hjärtformad variant.
Cushion, det vill säga en kuddformad slipning, påminner om gamla diamantslipningar. Trappslipade, små baguettediamanter passar bra till alliansringar eller som sidostenar, och smaragdslipningen är ett stilrent val som mittsten. I dessa slipningar används stora, trappstegsformade fasetter och utseendet är återhållsamt. Prinsess-slipningen, som slipas i kvadratisk eller rektangulär form, liknar briljantslipningen och ger stenen mer glitter än de trappslipade stenarna. Dessa övriga slipformer kallas Fancy-cut.
Vilken form av diamant du än väljer till ditt smycke är det i första hand en smaksak, där ditt personliga tycke och din stil avgör valet, det där som tilltalar ögat mest.
Diamantens vikt och slipning är de faktorer som påverkar diamantens utseende mest, eftersom de har störst betydelse för stenens lyskraft. I en välslipad diamant kommer stenens glans och skönhet fram på bästa möjliga sätt. Det här är saker som köparen bör vara uppmärksam på, särskilt vid köp av något större stenar.
Diamantens klassificering - klassificeringssystem
Ett klassificeringssystem har tagits fram för att fastställa diamantens kvalitet, så att diamantens värde lättare ska kunna jämföras. Diamantens värde påverkas av fyra faktorer tillsammans, de så kallade 4C:na:
- vikt (carat weight)
- färg (color)
- renhet (clarity)
- slipning (cut)
Alla dessa faktorer påverkar tillsammans diamantens utseende och värde som helhet. Varje diamant är dock en unik individ. Även personlig smak spelar alltid in vid köp av en diamant, så det lönar sig att se på diamanten som en helhet och fråga sig själv: tilltalar diamantens utseende dig? I detta sammanhang har diamantens slipning och färg särskild betydelse.
Det finns flera klassificeringssystem. I Finland har man traditionellt använt den nordiska diamantnomenklaturen (Scan.D.N), men för närvarande har användningen av GIA:s klassificeringssystem ökat betydligt. Det finns små skillnader mellan dessa system.
Hos oss på Laatukoru kan du hitta precis den diamant som passar dig, vi hjälper gärna till med valet. I våra Silván-smycken använder vi konfliktfria naturliga diamanter.
Nedan går vi igenom huvudpunkterna i diamantklassificeringen, de så kallade 4C:na.
Diamantens vikt (carat weight)
Vikten på diamanter och andra ädelstenar anges i karat (carat weight = ct). Ett karat väger 0,2 gram. För diamantsmycken anges oftast stenarnas totala karatvikt, vilket motsvarar den sammanlagda vikten av alla diamanter i smycket. Om smycket har större diamanter med mindre diamanter som tillägg, anges vikten på de större stenarna separat. För diamantörhängen anges vikten av stenarna i båda örhängena tillsammans.
En enskild diamant är mer värdefull än flera mindre stenar med samma sammanlagda vikt, om övriga kvalitetsfaktorer är desamma. Detta beror på sällsyntheten, eftersom ju större en enskild diamant är, desto mer sällsynt är den. Dessutom är karatpriset högre när vikten överstiger populära jämna vikter, till exempel 0,50ct eller 1,00ct, jämfört med stenar som väger bara lite mindre, som 0,45ct eller 0,95ct. Det beror enbart på att jämna karatvikter har varit mer efterfrågade storlekar på marknaden.
Bilden nedan visar ett ungefärligt förhållande mellan diameter och ökande karatvikt för briljantslipade runda diamanter (diamanterna på bilden är till för illustration, inte i skala).
Diamantens slipning kan påverka hur stor stenen upplevs av betraktaren. Diamanten kan ha slipats lägre eller djupare upptill och/eller nedtill. Detta påverkar stenens diameter genom att göra den större (låg sten) eller mindre (djupare sten, tjock kant). En sådan sten kan dock vara mycket oproportionerlig och påverka stenens glans och eld negativt, vilket vi berättar mer om nedan i avsnittet "diamantens slipning".
För tydlighetens skull kan nämnas att karat även används för att ange guldhalt, då avses dock mängden rent guld i metallegeringen, till exempel 14K (585 tusendelar rent guld) eller 18K (750 tusendelar rent guld).
Diamantens färg (color)
De flesta diamanter av juvelkvalitet i världen har en gulaktig eller rödaktig ton. Endast en liten del av diamanterna har färgklassen färglös eller nästan färglös. Diamanter klassificeras därför efter sin färglöshet. Ju färglösare en diamant är, desto mer sällsynt är stenen. Eftersom dessa grader av färglöshet är försvinnande små klassificeras diamanterna som lösa stenar, i en färglös miljö, i ljuset från en dagsljuslampa och med hjälp av jämförelsestenar.
De vanligaste färgklassificeringsskalorna i Finland är GIA (Gemological Institute of America) och PTN (den nordiska diamantnomenklaturen).
Skalan som GIA har skapat har blivit internationellt ledande. Den anges med bokstäverna D till Z, där D är mest sällsynt och färglös och Z mest gulaktig. Alla gula nyanser starkare än klass Z räknas som färgade diamanter, så kallade Fancy color, och klassificeras på sitt eget sätt.
I Finland används även i stor utsträckning den nordiska diamantnomenklaturen, som i sin färgklassificering använder historiska termer som River, Top Wesselton, Wesselton, Top Cape, Cape, Top Chrystal, Chrystal med flera. Ju färglösare diamanten är, desto mer sällsynt och värdefull är den (med undantag för naturligt färgade Fancy color-diamanter, som kan vara mycket värdefulla).
Diamanterna som används i Laatukorus Silván-diamantsmycken har färgen antingen G / H (= nästan färglös) eller Top Wesselton / Wesselton (= färglös). Alla andra färger går att få som specialbeställning.
Nedan en färgskala samt beskrivning av de olika färgerna.
- D / River: Mycket sällsynt, färglös. Den högsta färgklassificeringen, helt färglös, mest sällsynt och mest värdefull.
- E / River: Mycket sällsynt, färglös.
- F / Top Wesselton: Sällsynt, färglös.
- G / Top Wesselton: Sällsynt, nästan färglös.
- H / Wesselton: Nästan färglös.
- I / Top Crystal: Lätt nyans.
- J / Crystal: Lätt nyans.
Färgade diamanter
Diamanter finns naturligt även i färgade varianter, till exempel gula, bruna, gröna, blå, svarta och röda. Klassificeringen av färgade diamanter skiljer sig från klassificeringen av diamanter på D-Z-skalan, och förutom färgen bedöms bland annat färgstyrkan och renheten. Det går att specialbeställa färgade diamanter från vår verkstad.
Diamantens renhet (clarity)
Diamantens klarhetsklassificering anger mängden, placeringen och storleken på de inre och yttre inneslutningarna och märkena i stenen. De så kallade orenheterna inuti diamanten kallas inneslutningar. Inneslutningar kan till exempel vara mineralkristaller eller strukturella ofullkomligheter, såsom små sprickor. Inneslutningarnas antal, storlek, färg, placering, riktning och synlighet påverkar alla diamantens slutliga klarhetsklassificering. Vid bedömning av diamantens klarhetsklassificering används 10 gångers förstoring, lupp och mikroskop.
Klarhetsklassificering
FL (Flawless): Helt rent. En expert upptäcker inga inneslutningar eller yttre spår alls vid 10 gångers förstoring.
IF (Internally Flawless): Rent. I stenen upptäcks inga inre inneslutningar, men mycket få yttre spår eller brister från slipningen kan ses.
VVS1 och VVS2 (Very Very Slightly Included): Endast mycket små inneslutningar, som en expert kan upptäcka vid noggrann granskning med 10 gångers förstoring. I större stenar delas kategorin in i två, i mindre stenar används endast klassificeringen VVS.
VS1 och VS2 (Very Slightly Included): Mindre inneslutningar. Stenen har små inneslutningar som är ganska svåra att se med 10 gångers förstoring. I mindre stenar används endast kategorin VS.
SI1 och SI2 (Slightly Included): Stenen har inneslutningar som ganska lätt syns med 10 gångers förstoring. I mindre stenar används endast kategorin SI.
Included (I) / Piqué (P): Inneslutningar
- I/P1: Stenen har inneslutningar som med svårighet kan ses med blotta ögat och lätt med 10 gångers förstoring. Detta försämrar inte i någon större grad stenens glans.
- I/P2: Stenen har inneslutningar som syns lätt med blotta ögat och de försämrar stenens glans.
- I/P3: Stenen har inneslutningar som tydligt syns med blotta ögat och de påverkar i hög grad glansen och även stenens hållbarhet.
Diamantens slipning (Cut)
Den överlägset populäraste slipformen för diamanter är rund briljantslipning. Populariteten beror på att diamanten med denna slipform kan slipas i proportioner där diamantens skönhet kommer bäst till sin rätt. Med proportioner hos en briljantslipad diamant avses bland annat stenens undre djup, övre höjd och tabellens storlek i förhållande till stenens diameter. Ju bättre proportioner stenen har, desto mer ljus reflekteras och bryts i stenen och stiger till slut ut ur stenen mot betraktaren.
Vid bedömning av en diamants slipning granskas stenens proportioner, symmetri och slipningens utförande. När en diamant är väl slipad förbättras dess förmåga att reflektera och bryta ljus avsevärt. En väl slipad diamant ser också större ut än en diamant med samma karatvikt som är sämre slipad.
Följande uttryck används för att beskriva en diamants reflektionsfenomen:
- Glans (brilliance), det klara ljusa ljus som reflekteras genom facetterna på diamantens undersida tillbaka upp och ut genom ovansidan mot betraktaren.
- Eld (fire), uppstår när vitt ljus bryts i facetterna på ovansidan och delas upp i regnbågens färger, vilket syns som blänk i olika färger.
- Glitter (scintillation), ljusets blänk när stenen rörs.
Under olika tidsepoker har olika egenskaper betonats vid slipning av diamanter. Till exempel har gamla diamanter haft en hög ovansida, vilket gör att diamanten uppvisar stark eld men mindre glans (så kallad gammal slipning). Den moderna briljantslipningen gynnar en balans mellan dessa egenskaper, så att stenen visar både tillräcklig glans och eld.
Slipningens kvalitetsklasser
Slipningens kvalitet avgörs av hur väl symmetri, proportioner och slipningens utförande uppnås i stenen. När en diamant är väl slipad reflekteras större delen av ljuset som träffar den tillbaka genom diamantens ovansida, så att glans och eld är i balans med varandra. I en sämre slipad diamant slipper ljuset ut genom fasetterna på diamantens undersida, vilket resulterar i en något mörkare och mindre gnistrande diamant.
GIA, som är ett av de mest ansedda laboratorierna inom branschen för klassificering av diamanters kvalitet, använder följande klassificering vid bedömning av slipningens kvalitet:
- Excellent
- Very Good
- Good
- Fair
- Poor
Slipningens kvalitetsklasser definieras bara för större diamanter. För diamanter på cirka 0,30ct och däröver finns det på marknaden rapporter från olika gemologiska laboratorier där slipningen klassificeras. För mindre stenar görs i praktiken inga separata rapporter.
I våra egna Silván-diamantsmycken använder vi noggrant utvalda diamanter, vilket gör att vi kan garantera en lysande och gnistrande slipning, både i mindre och större stenar.
